Hormoner och läkemedel sprids ut i naturen via reningsverkens slam!

Flertalet undersökningar visar hur fiskar och andra djur i vattendrag och flodmynningar påverkas av hormonella ämnen i låga halter  Reningsverken blir bättre på att avskilja sådana ämnen från vårt vatten men dessa ämnen hamnar istället i slammet.

Vattenmiljön har många beskyddare bland forskare och myndigheter, och det saknas motsvarande skydd av åkermarker och jordbrukslandskapets flora och fauna. Forskning visar att åkersorkar och flugsnappare har förhöjda kadmiumhalter i sina små njurar, att daggmaskar är förorenade av samma ämnen som finns i navelsträngsblod, att får drabbas av benskörhet och detta sätts i samband med de hormonstörande ämnen som sprids med slam.

Forskning visar även att ämnet molybden (som ej har en övre gräns i "certifierat" slam) förgiftade kor och att många av dem dog. Trots detta finns inga forskare och myndigheter som går mot utvecklingen. 
 
Samma sak sker med mediciner, då svenskarna äter enorma mängder läkemedel, och en stor del förmodas så småningom hamna i våra reningsverken. Men vad sker med substanserna där och hur mycket går vidare ut i naturen? Det som samlas upp, skickas ut på åkermarkerna, som rötslam, där vi sedan ska odla våra grödor och beta våra djur.

Lundaforskaren Estelle Larsson forskar inom ämnet och säger:

– Det pratas mycket om detta område, både inom forskarvärlden och inom branschen för vatten och avlopp, men man vet egentligen inte mycket. Lundaforskarna behöver därför börja från noll och de har valt ut ett begränsat antal ämnen som de ska studera för att se vad som sker i en reningsprocess.

– Vi har kommit så långt att vi vet att det finns läkemedelsrester i låga halter i reningsverkens slam. Men vi vill veta hur mycket det rör sig om och hur dessa ämnen bryts ner, säger Estelle Larsson, som är doktorand vid Lunds universitets avdelning för organisk kemi. Den andra stora frågan är hur mycket av läkemedelssubstanserna som bryts ner, eller genom olika kemiska processer förvandlas till andra ämnen.

– Det kan vara så att dessa nya omvandlade ämnen är giftigare och mer långlivade än de ursprungliga. Detta vet vi jättelite om i dag, säger Estelle Larsson. De läkemedelsrester som förs vidare ut i naturen är sannolikt mer farliga för djur och mikroorganismer än för människor, är Estelle Larssons teori.

– Djuren exponeras mer. En fisk simmar till exempel runt i vattnet hela tiden, medan människorna har en begränsad kontakt och halterna är ofta för låga för att de ska påverka oss, säger hon. Det finns också studier som visar att djur skadas av läkemedel. Det är allvarligt i sig, inte minst eftersom djuren är den del av ett helt ekosystem. Om en art påverkas, kan balansen rubbas.

Estelle Larsson tar ett exempel från Indien, där boskap får ämnet diklofenak (som är smärtstillande och inflammationshämmande). Problemet är att ämnet sedan har förs vidare i näringskedjan till gamar, som äter död boskap.

– Dessa fåglar är känsliga för just detta ämne och gampopulationen har minskat med 95 procent, säger Estelle Larsson.

Hon tror att läkemedelsrening blir nästa steg i den successiva utbyggnaden av reningsverken. Det första steget var mekanisk rening, sedan kom biologisk som komplement och därefter kemisk.

Läs mer: Ren åkermat Källa: Gunnar Lindgren

Barn som utsätts för vissa typer av bekämpningsmedel, löper dubbel risk för att insjuknad i ADHD!

En ny amerikansk-kanadensisk studie visar att  barn som utsätts för höga nivåer av vissa typer av bekämpningsmedel även löper dubbelt så hög risk att drabbas av ADHD, detta enligt Svenska Dagbladet.

Organiska fosforföreningar,  tycks kunna påverka nervsystemet hos barn och leda till typiska ADHD-störningar såsom ouppmärksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll, skriver Svenska Dagbladet.

Studien omfattar 1139 amerikanska barn åtta till 15 år gamla, varav 119 med diagnosen ADHD. Den publiceras i senaste numret av tidskriften Pediatrics.

Christopher Gillberg som är Sveriges ledande expert på ADHD menar att ärftliga faktorer avgör risken för störningen men att miljögifter kan vara den utlösande faktorn. på samma sätt som att gener kan aktiveras av stress, dåliga kostvanor m.m.

Det blir allt tydligare att gener aktiveras genom olika faktorer, då även av proteiner som finns i cellens DNA. Alla människor har både bra och dåliga gener, men om vi lever sunt, så är det mindre risk att de dåliga generna aktiveras. Om vi istället lever osunt., under stress, med kemikalier, läkemedel, miljögifter, tillsatser m.m. så aktiveras de mindre bra generna, samtidigt som skyddande gener stängs av, vilket är en sannolik början till sjukdom.

Enligt Steven Novella vid Yale-universitetet bör försiktighetsprincipen råda tills man fått mer klarhet i sambanden. Det betyder att exponeringen för organiskt fosfor bör minskas. Han tycker att man bör skölja frukt och grönsaker noggrant. Enligt Steven Novella använder även ekologiskt jordbruk ofta organiska bekämpningsmedel. Steven Novella säger också till Svenska Dagbladet att det är skandalöst att inte tidigare studier om sambandet mellan vissa färgämnen och ADHD har tagits på större allvar.